HUNDKARRIÄREN...

...startade redan vid 6 månaders ålder, då jag placerades hos min fosterfamilj, som hade Airdale Terrier.
Jag bodde hos dem några år och hann lära känna två av deras hundar, Mucki och Teddy.
Min fosterfamilj ville adoptera mig, men tyvärr tvingade socialen mig att flytta hem igen eftersom min mor vägrat acceptera detta.

Jag växte därför upp med min Mor, styvfar samt äldre syster.
Vi var bland de första i Sverige som hade ett exemplar av rasen Groendael (belgisk vallhund). Han hette Lufsen och blev min stora vän.
Eftersom min syster visade sig vara allergiker, bytte vi senare till en grå Dvärgpudel vid namn Madam Mim.

Jag var ofta borta från skolan eftersom jag blev mycket mobbad från 1:an till 4:e klass. Under helgerna var jag i stödhem. Därför vände jag mig till hundarna och deras värld.
Jag hade problem både hemma och i skolan, därför blev HUNDAR mitt liv från tidiga barnaår hela vägen upp till tonåren. De gav mig allt jag behövde.
Faktiskt så var det nog de som såg till att mitt liv blev bra trots en svår uppväxt i missbrukarhem och mobbing i skolan!
På så sätt har jag levt med och genom hundar upp till vuxen ålder.

Jag var i flera år hundrastare/ dagmatte, först i Vasastaden och sen i Bromma dit vi flyttade.
Jag var ute och gick med flera hundar samtidigt. Genom rätt ledarskap och kommunikation, la det grunden för gå fint i koppel. Detta var ett måste för att få det att fungera.
Jag har sen dess alltid klarat av de mest besvärliga fall av koppelgångsproblem hos hundar.
En del av dem hjälpte jag också att komma över andra olika problem i vardagen.

Det blev inte mycket festande eller kompisar under mina tonår, men dessa hundar gav mig mer.

Jag har varit dagmatte åt många olika hundar genom åren:
Whippethanen Toby
Schäfern Tanja
Siberian Huskyn Kosack
Groendaeln Morris
Blandras Dobermann/Schäfertiken Ludda
Afganen Kelly
Collien Dior
Goldentiken Molly
Beaglehanen Baccus
Lhasa Apson Centa
Riesenhanen Chiwas

Vid fyllda tretton år, sommarjobbade jag som kennelflicka på Kennel Malmängen som födde upp Airedale Terrier och liten Munsterländer dessutom hade de Hundpensionat.
Jag hade då en egen liten Munsterländer vid namn Bisquit. Med henne tränade jag fågelhundsjaktsdressyr.
Efter att ha suttit och ringt runt till en mängd kennlar i hela Sverige, började jag följande sommaren arbeta som kennelflicka på Kennel Ting-e-Ling. Under 3 år jobbade jag där under helger och samtliga skol- och sommarlov
Kennel Ting-e-Ling födde upp Lhasa-Apso, Tibetansk terrier, Afghan, Shetland Sheepdog, Old English Sheepdog och Pudel. De hade även hundpensionat. Ägare och uppfödare var Greta Lindevall.
Där fick jag lära mig mycket om hundvård, bada, klippa, borsta etc.
Jag fick vara med på många utställningar och se många valpkullar födas, dessutom fick jag vara med och ta emot importerade hundar ifrån England.
Som mest hade vi 75-100 (!) hundar samtidigt på kenneln och pensionatet.
Kennel Ting-e-Ling var en av dom som var med om att introducera Paul Stanton till Sverige. Han flyttade sedemera hit. Numera är han en välkänd domare.

Jag har haft tre stycken Shetland Sheepdog. En av dem var Blackie som var en trefärgad hane. Honom fick jag från kennel Ting-e-Ling.
Han var inlämnad för avlivning på grund av att han högg mot folk vid flera olika tillfällen & bitit en familjemedlem. Jag jobbade med honom och hade honom i 5 år utan att han visade tillstymmelse till sin ångestbitning.

I de flesta av mina arbeten har jag haft förmånen att kunna ha med hund på jobbet.
Först jobbade jag i en Zoobutik, Kista Zoo.
Därefter jobbade jag inom klädbranchen på Gul & Blå samt Benetton där jag hade befattning som butiksansvarig.
När jag började jobba köpte jag Empress som var en sobelfärgad shetlans sheepdogtik och Dutchess som var en Blue Merle-tik. Med dom hundarna tränade jag lydnad. Tillhörde då Vällingby Brukshundsklubb.

Efter det skaffade jag mig min första Dobermann, det var år 1987, en tik vid namn Amandie (1987-1997), från Kennel Eliahrs.
Amandie gav namn till min kenneln, som registrerades 1994.
Henne använde jag mest till Lydnad och Spår. Tillhörde då Stockholms Södra Brukshundsklubb.
Amandie blev mor till två valpkullar.
Min nästa Dobermanntik var brun och kom från Norge. Hon hette Hanna (1992-2004).
Då tillhörde jag Stockholms Södra Brukshundsklubb / Nacka Brukshundsklubb.
Hanna användes i Lydnad o Spår. Även hon blev mor till två valpkullar.
Sammanlagt har jag haft 4 Dobermannkullar under sex års tid.
Hade även under denna tid en omplacerad - med bettproblematik och skärpa - Dobermann hane vid namn Dino (1989-1995).
Han hade haft fem olika hem med mycket dåliga erfarenheter, innan han kom till mig.
Dino blev LP1 efter att han blivit återställd som hund, jag jobbade med vardagen och problemen med han och min kille tävlade med honom.
Min, som jag trodde då, sista Dobermann, Hanna gick bort år 2004. Hon blev 12 år gammal.
Sammanlagt hade jag Dobermanns i 16 år.

År 2003 skaffade jag Cera (2003-2016), min första Storpudel. Cera blev LP1.
Vi började med Pudel (första kullen föddes 2008) efter att ha haft uppfödning av Dobermann.
Anledningen till rasbytet var att vår äldsta dotter visade sig vara pälsdjursallergiker.
Vi prövade att byta ras och det har fungerat väl på alla plan.

Idag (2024) bor två pudlar hemma hos oss: Pajazz -toypudel och Udda -mellanpudel.
Utöver pudlarna finns även två malinois hemma: Odin och Bobby. De två sistnämnda är ej för avel.
Jag har även några tikar som bor hos fodervärd/delägare.